Positivitet är en superkraft i ledarskap och samarbeten

För drygt ett år sedan intervjuades jag av Therese Fröman på Psykologifabriken efter det att vi hållit ett antal workshops ihop. Hon var intresserad av att få mitt perspektiv på ett av positiva psykologins favorit-övningar, Tre bra saker, varje dag i 7 år. Se artikeln här

I den artikeln pratar vi främst om hur det är att bygga en sådan vana och hur det varit värdefullt för mig som person till att bli en lyckligare människa. Här vill jag snarare dela med mig av de insikter jag har från det som medarbetare, ledare och konsult i olika uppdrag. Jag upplever och är rätt övertygad om att man blir en bättre ledare, man blir en bättre samarbetspartner, och man gör andra gladare och klokare ihop.

Det mesta jag kommer skriva om här är egna upplevelser men mycket av grundmekanismerna som jag förklär i narrativ finns också inslag från forskning om psykologi.

Innan vi börjar vill jag verkligen understryka att detta är en vana av tänkande som i allra högsta grad går att träna! Det var det jag gjorde

En bättre ledare:

Kaveat - Vad utgör en bra ledare? Antagligen är detta situationsbaserat och allt funkar inte för alla. MEN!...

Positivitet är något som är intressant för att det kan lätt associeras med naivitet. Jag skulle påstå att denna association, om än naturlig för oss, är otroligt cynisk. Jag säger otroligt för att understryka hur inkorrekt den måste vara. Världen hade inte fungerat om det funnits mer negativa händelser än positiva. Vi vet snarare att vår egen genetik ställer till det för oss och att negativa händelser har en cirka 5 gånger så stark påverkan på vårt psykologiska tillstånd som positiva händelser har. Vi ligger omedvetet (för det mesta) ur balans. Där vi tror balansgången ligger är egentligen 5 stora steg från mållinjen. Så en förmåga att bli uppmärksam på det positiva i större utsträckning kan hjälpa oss se världen mer verklighetstroget.

Det heter Negativity bias, och är väl känt ur många olika perspektiv.

Mitt exempel som jag vill ta upp var när jag var ledare för ett antal personer inom World Values Initiative. Jag samarbetade med en ung kvinna Elsa (inte egentliga namnet) som var briljant. Av betyg och track-record blir detta tydligt och änmer så om man lyssnar på henne problemlösa. Vi hade haft en serie av olika workshops bland annat en om positivitet för personer på KTH. När jag sen skulle tänka kring vilka personer som skulle genomföra ett visst projekt och på olika individers prestation så kom jag på mig själv att jag hade svårt att komma på en endaste sak som jag uppskattade eller tyckte hon gjorde bra. Jag kunde hitta problem i allt.

Hennes workshops var uppskattade, hon var smart och grundad och hon hade en positiv attityd men jag kunde inte se något av det. Jag kunde endast se problemen. För att jag var ledaren och var alltid oroad om vad vi måste göra för att komma till nästa steg. Jag blev också uppmärksam på att jag uppenbarligen hade fel i min uppfattning och beslutade mig om att jag skulle göra en lista på saker (prestationer och egenskaper) som jag tyckte Elsa var bra på.

Så intuitiva som människor är så plockar dom ibland upp ens uppfattning om en, så det skapar en oro och minskar den psykologiska tryggheten i gruppen och vi blir därmed mindre smarta tillsammans. Vi vågar inte berätta lika mycket för varandra och vi börjar mörka eller göra saker vid sidan.

Tacksamt nog gick det inte för långt i Elsas fall. Jag gjorde listan, insåg att det faktiskt fanns mycket som går riktigt bra. Jag var snabb på att ge väldigt specifik feedback på de positiva bitarna och även säga vad jag tyckte vi borde göra annorlunda för att nå den vision vi hade.

Källa: Corporate leadership council (2002); Building the High-Performance Workforce

GAME-CHANGER! Människor älskar att bli sedda och uppskattade. Det påverkade öppenheten och dialogen och vi kan också då angripa de bitar som kan slipas, utan att ego eller sorg eller annat kommer in i bilden. Var Elsa mindre eller mer duktig,...nix. Likadan som alltid (iaf till en början), men mitt perspektiv lockade ut något annat som gjorde att våra kollektiva ansträngning bar sötare frukt därefter.

Denna händelse blev faktiskt startskottet för mig att börja göra "3 bra saker" varje dag kl 12:00 vid början av lunchen. Det tar 10 sekunder...

En bättre samarbetspartner:

Det som nämndes ovan funkar minst lika väl i samarbeten. Men en annan sak blir tydlig av att beroende-relationen är annorlunda. När vi inte är inom samma organisation eller samma "lag" så har vi mindre av en hålhake på varandra och vi har också oftast mindre kunskap om varandras insatser.

Vi börjar med det som kanske kan upplevas som en egennytta: Om du är positiv så kommer fler vilja samarbeta med dig, vilket innebär fler projekt. Här kan jag koppla till Chade Meng Tan som talar mycket om Compassion (Medkänsla) och påstår att man blir en bättre medarbetare av att vara medkännande och glad(timestamp 12:31), för jag upplever att lyckan är en viktig komponent i den ekvationen som också kan stärkas oberoende välviljan. Att fler vill jobba med en person som är glad. Forskningsfynd av bland annat professorerna James Fowler & Nicholas Christakis verkar stötta denna tes om att lycka smittar mellan människor. Och vem vill inte vara runt mer positiva människor?

Så det som kan låta som en egennytta är egentligen också läkande för den andra parten. Om vi ska samarbeta och jag samarbetar med någon som både kan uppmärksamma problemen och utmaningarna, men som utöver det faktiskt ser vilka styrkor, framsteg, lösningar och potential vi faktiskt redan besitter, då kommer jag må mycket bättre. Det är givande att vara med en lösningsorienterat och positiv motpart, samt att det gör att jag blir lugnare (för jag är redan OK idag) som gör att jag kan anropa mina högre mentala fakulteter. Detta kallas ofta för "Broaden and build theory" och visar hur positiva känslor kan hjälpa oss angripa tuffare känslor (som kanske uppstår när vi ska tackla utmaningar). Så vad skulle hända om du uppmärksammade och kunde vila i det som också funkar?

Jag får ofta återkoppling på detta, som jag aktivt tränat mig till!! Senast bara förra veckan från en kund. Jag fick också positiv återkoppling på detta i ett samarbete med ett nationellt initiativ för förbättrad hållbarhetsutbildning i alla Svenska gymnasieskolor. Där det positiva gav kämparglöd när vi hanterade utveckling under corona-tider, vilket minst sagt var kämpigt.

Vi blir gladare och klokare tillsammans:

Egentligen har detta understrukits redan ovan. Så låt mig bara kort summera vad jag menar. Om vi inte känner oss i ångest, stress eller hotade utan kan fokusera på det positiva så blir vi mindre låsta i vanebeteende och i vanliga tankemönster. Detta är grunden i broaden and build theory men borde understrykas ytterligare. Om jag mår dåligt så vill jag helst att problemet ska gå bort och jag sparkar bakut med amygdalan. Vi kan behöva stress och känna allvaret i en situation men vuxna och mer mogna människor kan hålla fler tankar och känslor samtidigt. Då kan ljuset göra skuggorna mindre utmanande och vi vågar lyssna in nya perspektiv, vi vågar utmana och tänka lite längre än endast kortsiktig ryggmärgsrespons.

Det har gått så långt att denna framgångsapproach har fått namnet "Appreciative Inquiry", uppskattande undersökning. Här tittar vi på vad som funkar och tar styrka i det för att tackla våra utmaningar. Återigen så är det en approach som kan vävas in i de allra flesta uppdrag, i en kompotlösning för de aktuella utmaningarna.

Så för att summera är positivitet "the shit" rent ut sagt. Du mår bättre, dina medarbetare mår bättre, dina samarbetspartners vill jobba med dig oftare och ni blir alla smartare tillsammans. Vi ligger naturligt sett ur balans på positivitet-negativitet-skalan. Vi måste aktivt justera in oss för att se och verka i världen på ett mer effektivt sätt. Positivitet är ett av de verktygen.

Tack för att du tog dig tiden. Jag hoppas du får en fin dag, och be mig om någon källa om du skulle vilja läsa mer.

/N